Vattenägande

Vattenägare ohoj! Har du koll på nyttjande- och vårdplanen? Fiskeriområdet har nu sammanställt den viktigaste informationen om nyttjande- och vårdplanen i ett nötskal!

Vattenägande och delägarlag

Fiskeriområdets havsområde omfattar cirka 48 800 hektar vatten och områdets vatten är till sina ägoförhållanden väldigt splittrat. Det finns cirka 380 delägarlag och cirka 1 270 skiftade vattenområden. Nästan hälften av ägarenheterna är mindre än 1 hektar och det finns endast 17 ägarenheter som är över 500 hektar.

Att ägarenhetsstrukturen är så splittrad och att många enheter är okonstituerade försvårar intressebevakningen, fiskeövervakningen och planeringen av gemensamma vårdåtgärder, samt begränsar ägarnas egna fiskemöjligheter i området samt skapandet av samtillståndsområden. Det är svårt att nå vattenområdena, om fiskeriområdet inte har tillgång till uppdaterade kontaktuppgifter.

Anmäla kontaktuppgifter

Lag om fiske ålägger vattenägarna att anmäla sina kontaktuppgifter till fiskeriområdet.

Ett delägarlag ska därtill anmäla sina kontaktuppgifter till Regionförvaltningsverket och Lantmäteriverket.

Rösträtt och röstmängd

Vattenägarna är medlemmar i fiskeriområdet och har rätt att vara med och bestämma om fiskeriområdets verksamhet på den årligen återkommande stämman.

Vattenägare som innehar minst 50 hektar har automatiskt rösträtt och får en kallelse till stämman i de fall då fiskeriområdet har kontaktuppgifter. Ett delägarlag eller ett samägt vattenområde är en (1) vattenägare fastän fastigheten har många delägare/samägare. Vattenägare med mindre områden har möjlighet att ingå en sammanslutning på minst 50 hektar (eller minst 30 hektar om det är fråga om åvatten) och tillsammans befullmäktiga en representant. Termen sammanslutning betyder i det här sammanhanget endast att vattenägare med mindre vattenområden tillsammans kommer överens om vem som är deras representant och skriver en fullmakt till hen. Fullmakten kan vara i kraft tillsvidare eller bara för en stämma.

Vattenägarnas röstmängd på fiskeriområdets beror på hur mycket vatten man äger. En vattenareal på mindre än 500 hektar berättigar till en röst, 500 – 1000 hektar ger två röster och äger man över 1000 hektar har man tre röster.

Konstituering av delägarlag

Delägarlagen blir konstituerade då de sammankallat till stämma, antagit stadgar och Regionförvaltningsverket godkänt stadgarna. Endast en liten del av delägarlagen i Borgå-Sibbo fiskeriområde är konstituerade, men de står för cirka 60 procent av delägarlagens areal. Fiskeriområdet uppmuntrar okonstituerade delägarlag att konstituera sig.

Ett konstituerat delägarlag har bättre möjligheter att aktivt jobba för fiskevattnen och sköta sin penningtrafik. Om delägarlaget inte vill konstituera sig är det ändå skäl att sammankalla till stämma och befullmäktiga en delägare eller annan person att fungera som delägarlagets kontaktperson. Läs mer om hur man konstituerar delägarlag och om godkännandet av stadgar på Regionförvaltningens sidor. På Centralförbundet för Fiskerihushållnings delägarlagssidor finns modellstadgar och annat material gällande delägarlag.

Sammanslagning av delägarlag

Många delägarlag inom Borgå-Sibbos fiskeriområde är mycket små. Stora delägarlag har bättre möjligheter än små delägarlag att vårda sina vatten och ordna fisket. Samtidigt minskar förvaltningskostnaderna och det är lättare att hitta personer till styrelsen.

Bra tips för sammanslagning av delägarlag hittas exempelvis i  Vesialueiden yhdistäminen -infopaketet (på finska). Det bygger på de erfarenheter från Södra Savolax. Även Centralförbundet för Fiskerihushållning och Lantmäteriverket har material om sammanslagning av delägarlag på sina hemsidor.

Delägarlag inom Borgå-Sibbos fiskeriområde

Om ni vill ha uppgifter om ert delägarlag på fiskeriområdets sidor, kontakta verksamhetsledaren.